31 procent av plastförpackningarna materialåtervanns i Sverige 2024. Site Zero i Motala kan sortera tolv sorter. Avståndet däremellan är arbetet som återstår.
Flaskan som blev en tröja — Återvunnen PET kan smältas ned till granulat och bli ny råvara — till nya flaskor, och till exempel fleece. En pantad flaska är råvara, inte skräp.
Mer i temat
En karusell
Kort 1 av 5
Så länge finns skräpet kvar
Fimpen, plastpåsen, tuggummit och PET-flaskan: hur lång tid det tar innan skräp i naturen har sönderdelats — och varför det lönar sig att slänga rätt och panta.
Faktakoll: Plast förmultnar inte, som det står på första kortet — den sönderdelas till mikroplast. Tiderna kommer från Håll Sverige Rent och gäller hur lång tid det tar innan skräpet har sönderdelats till mikroplast — fimpen 1–5 år, tuggummit 20–25 år. Mikroplasten kan finnas kvar i hundra år eller mer. För PET-flaskan angav Håll Sverige Rent 2018 450–1000 år.
Fördjupning
31 procent: var svensk plaståtervinning står, och vad som saknas
Sverige materialåtervann 31 procent av plastförpackningarna 2024. Målet var 50 procent till 2029. Samtidigt står världens största sorteringsanläggning i Motala och klarar tolv plastsorter. Båda sakerna är sanna samtidigt, och det är själva poängen.
Text
Text: TODO: Redaktionen, SPIF
Faktagranskning
Faktagranskad av TODO: namn och roll på granskaren
Publicerad
Lästid
2 min läsning
Den här artikeln börjar med siffran som inte nåddes. Allt annat vore att skriva reklam.
Nuläget, enligt myndigheten
Under 2024 tillfördes 262 845 ton plastförpackningar den svenska marknaden. 139 420 ton samlades in och 82 778 ton materialåtervanns — 31 procent1. Målet är 50 procent till 2029. Räknas plockanalyserna in, alltså de förpackningar som hamnar i restavfallet, landar den verkliga graden på 29 procent.
Jämförelsen med andra material är obekväm och bör redovisas: glas 98 procent, papper och kartong 99 procent, aluminium inklusive pantburkar 77 procent, järnbaserad metall 65 procent. Totalt för alla förpackningsslag: 76 procent. Plasten är det material som ligger längst från sitt mål.
Vad Site Zero förändrar
Anläggningen i Motala invigdes den 15 november 2023. Den kan ta emot 200 000 ton mixade plastförpackningar från hushåll per år, ungefär hela den volym som sätts på den svenska marknaden, och sortera tolv plastsorter2 — mot tre till fyra vid jämförbara europeiska anläggningar. Upp till 95 procent av den mottagna plasten kan sorteras ut.
Kapaciteten är alltså inte flaskhalsen. Insamlingen är det. Skillnaden mellan 139 420 ton insamlat och 262 845 ton tillfört är i praktiken en fråga om vad som hamnar i vilket kärl.
Anläggningen kan sortera ut nästan allt som kommer in. Problemet är att en stor del aldrig kommer in.
TODO: namn, TODO: roll och organisation
Kemisk återvinning: var vi faktiskt är
Naturvårdsverkets genomgång delar in kemisk återvinning i sex teknikkategorier3 efter nedbrytningsgrad: upplösning och utfällning, depolymerisering, solvolys, pyrolys och förgasning. Rapporten konstaterar att tekniken är under stark utveckling och att många anläggningar byggs eller projekteras, främst på kontinenten.
Vi använder rapporten för teknikindelningen och inte för lägesbilden, eftersom underlaget är från 2020. Det är en svaghet i ett tema som handlar om framtiden, och vi föredrar att skriva ut det framför att låta en gammal siffra passera som färsk.
Vad som krävs för att stänga gapet
Mer material till anläggningen: 142 645 ton plastförpackningar låg i restavfallet 2024.
Förpackningar som är konstruerade för att kunna sorteras — PPWR:s designkrav pekar åt samma håll.
Avsättning för den återvunna råvaran, inte bara insamling av den.
Färskare underlag om kemisk återvinning innan tekniken räknas in i några prognoser.
142 645 ton plastförpackningar hamnade i det svenska restavfallet under 2024. Site Zero kan sortera tolv plastsorter — men bara den plast som faktiskt kommer dit. Skillnaden mellan 31 och 50 procent avgörs till stor del i köket.
