Mikroplasten i miljön kommer inte i första hand från matförpackningar. I EU:s egen sammanställning står färg och däck för merparten — och förpackningar finns inte med alls.
Mer i temat
Studenter i Växjö gissar vilket skräp som ligger kvar längst i naturen — fimpen, tuggummit eller PET-flaskan.
Faktakoll: Tiderna kommer från Håll Sverige Rent och gäller hur lång tid det tar innan skräpet har sönderdelats till mikroplast — fimpen 1–5 år, tuggummit 20–25 år. Mikroplasten kan finnas kvar i hundra år eller mer. För PET-flaskan angav Håll Sverige Rent 2018 450–1000 år.
Faktakoll: Siffrorna i bilden kommer från första versionen av IVL:s rapport (2016). IVL rättade dem 2017: däck- och vägslitage cirka 8 200 ton per år, konstgräsgranulat 1 600–2 500 ton och tvätt av syntetfiber 8–950 ton. Naturvårdsverket räknade 2019 om konstgräset till cirka 475 ton. Däck- och vägslitage är fortfarande den största källan; ordningen därefter är osäker.
Kort 1 av 5
Att plast inte går att återvinna, att mikroplasten kommer från förpackningar och att papper alltid är bättre. Tre påståenden och vad underlaget säger.
Faktakoll: Uppgifterna om Site Zero kommer från anläggningens ägare, Svensk Plaståtervinning (2023). Efter däck och väg rangordnar Naturvårdsverket inte mikroplastens källor. Underlaget om matsvinn är Denkstatt-studien, som är finansierad av förpackningsbranschen.
Fördjupning
När mikroplast diskuteras hamnar samtalet nästan alltid på förpackningar och sugrör. EU:s miljöbyrå har kvantifierat de oavsiktliga utsläppen av mikroplast i unionen. Förpackningar förekommer inte i uppställningen. Det är inte ett debattknep — det är vad som står i tabellen.
Det här är en artikel om storleksordningar. Inte om att någon åtgärd är onödig, utan om vilka åtgärder som har störst effekt per krona och per beslut.
Europeiska miljöbyrån uppskattar de totala oavsiktliga utsläppen av mikroplast i EU till mellan 0,7 och 1,8 miljoner ton för basåret 2019, med en ökning på sju till nio procent fram till 2022. De källor som kvantifieras var för sig är fyra: färg med omkring 547 000 ton, däckslitage med omkring 450 000 ton1, plastpellets med omkring 112 000 ton och syntetiska textilier med omkring 31 000 ton.
Konsumentförpackningar förekommer inte som egen kategori i den uppställningen. Det ska inte översättas till att förpackningar är oskyldiga — nedskräpning och fragmentering finns, och EEA redovisar dem i andra sammanhang. Men det betyder att den som vill minska mikroplastutsläppen mätbart har fyra tydliga adresser att gå till, och att ingen av dem ligger i kylhyllan.
En vanlig framställning är att ange andelar i procent. Det gör inte EEA. Räknar man om de fyra kvantifierade källorna till andelar av deras summa hamnar färg på cirka 48 procent, däck på 39, pellets på 10 och textilier på 3 — men det är en härledning, inte EEA:s publicerade siffror, och bör anges som sådan.
EEA:s siffror gäller EU som helhet. Den svenska bilden pekar åt samma håll: däck- och vägslitage dominerar, och de källor som brukar diskuteras mest är inte de största.
Danska Miljøstyrelsen lät DTU räkna igenom bärkassar. Frågan var enkel: hur många gånger måste en kasse återanvändas2 för att nå samma miljöprestanda som en genomsnittlig LDPE-kasse som återanvänds som soppåse? Svaret beror kraftigt på vilken indikator man mäter.
De extrema bomullstalen drivs framför allt av en enda indikator, ozonnedbrytning. Rapporten säger det själv. Den som citerar 20 000 utan att nämna det gör sig sårbar, och den som citerar 149 för klimatpåverkan står på fastare mark. Vi föredrar det senare.
Symbolpolitik är inte ett skällsord för åtgärder man ogillar. Det är en beskrivning av åtgärder vars mätbara effekt är väsentligt mindre än den uppmärksamhet de får. Att byta ut ett material mot ett annat utan att räkna på hela livscykeln riskerar att bli precis det. Att däremot ta itu med däckslitage, färg och pelletsspill vore att gå på det som EU:s egen myndighet har vägt.
Avser basåret 2019 för EU-27. Underliggande data från Europeiska kommissionen (2023) och EEA (2025), ETC/HE Report 2024/15. Europeiska miljöbyrån (EEA), Microplastics unintentionally released into the environment in the EU (2025)
Tabell IV i rapporten. Första talet avser klimatpåverkan, det andra samtliga indikatorer sammantaget. Miljøstyrelsen (Danmarks miljöministerium), Bisinella m.fl., Life Cycle Assessment of grocery carrier bags, Miljøprojekt nr. 1985 (2018)
Faktaruta
Varje uppgift är knuten till en namngiven källa med årtal. Följ länken och kontrollera — det är därför den står där.
547 000 t
mikroplast från färg per år i EU — den enskilt största källa som EEA kvantifierar. Basår 2019.
450 000 t
kommer från däckslitage. Näst största kvantifierade källan i samma sammanställning.
Konsumentförpackningar förekommer inte som egen kategori i EEA:s uppställning över oavsiktligt utsläppt mikroplast.
52 ggr
måste en bomullskasse användas för att slå plastkassen på klimatpåverkan. För ekologisk bomull: 149 gånger.
0,7–1,8 Mt
är EEA:s intervall för de totala oavsiktliga mikroplastutsläppen i EU 2019, med 7–9 procents ökning till 2022.
Kontrollera oss
Vi har medvetet valt underlag som går att öppna direkt: EU:s miljöbyrå, danska Miljøstyrelsen, peer-reviewade tidskrifter. Varje siffra på den här sidan har en länk. Om du hittar ett fel vill vi veta det.